Skrapar rutorna på bilen, tur att jag har mina vantar på mig annars skulle jag ha frusit fingrarna av mig. Solen skiner, men värmer inte. Hör hur fåglarna kvittrar, tror de att det är vår?
Om en månad är det mars, kommer ihåg hur barnen blev som galna i mars. Vi sa alltid ja de är som katterna i mars. Undra om man själv blir annorlunda i sitt sätt att vara under mars månad?
Ojj jag ser inget, solen bländar mig får dra ner solskyddet. Trycker ner gaspedalen lite hårdare. Den här bilen den är pigg, den ser inte mycket ut för världen men pigg är den.
Höjer volymen på radion. Musik påverkar mig så starkt, känner hur gasfoten blir tyngre i takt med volymen höjs.
Katterna i mars, jag i mars men hur är det med M? Kommer vi att ses? Jag vet inte. Ja vi får se hur det blir med den saken.
Snart är jag framme, då ska jag ta mig en kopp kaffe. Att kaffet som smakar illa kan vara så gott det är något som jag inte förstår. Hittar en parkering nära uppgången. Låser och går mot rulltrapporna, tittar upp mot en långa rulltrappan. Undra om den kommer att fungera i dag eller om den kommer att stanna med mig i mitten? Jag orkar inte gå upp för alla trapporna känner att jag fortfarande har feber.
Ställer mig på första steget i rulltrappan som tar mig upp en bit innan den får för sig att sakta ner farten. Nu går den så sakta så den nästan står stilla. Jag står kvar, jag orkar inte gå. Tittar mig omkring. Inser att just där kan man ta en himlans massa bra kort. Inte bara fota en massa bra stillbilder, även bra filmsekvens till någon dokumentär eller musik.
Ser att det kommer en massa människor på bron där nere. Det måste ha kommit ett tåg.
Människoskaran når rulltrappan, rulltrappan ökar i fart.
Jag vänder mig om och ser att jag är nästan uppe. Nu snart får jag mitt efterlängtade illasmakande kaffe.
5 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar