Märkligt vanlig eller ovanlig dag

Fasiken vad ska jag prata om i morgon? I morgon kväll är det dags för mitt torgtal, ett torgtal som kommer att vara i centrala Stockholm. Ett torgtal I morgon kväll mitt i Julruschen. Nja inte direkt Centrala Stockholm, utan i den södra delen av Stockholm och den centrala delen av Söder.

Med detta i huvudet gick jag från skolan som brukar vara en promenad på 45 minuter och i dag tog endast 30 min. Men inte blev jag klokare på min promenad som jag hade trott att jag skulle bli. På vägen mötte jag en tjej, en ung söt tjej runt 15 år som jag aldrig sett förut. Hon kom gåendes på gatan mot mig ungefär 100 m bort, när hon viker in på vägen som jag går på stannar en stor vit skåpbil vid henne och det ser ut som de frågar efter vägen. Jag känner att det här känns inte bra och tittar lite mer vaksamt (trodde jag). När jag är nästan framme vid henne kör bilen bort och hon vänder sig om för att gå tillbaka från det håll hon kom ifrån. Jag tar ur mina hörlurar jag har i öronen och går ifatt tjejen samtidigt som jag frågar henne hur det var och om det var något konstigt med bilen som stoppat henne....då vänder hon sig mot mig och berättar samtidigt som vi går tillsammans mot Centrum att de två i bilen hade frågat henne lite underliga frågor som vart hon bodde och vart hon var på väg...stackars tjej hon var skärrad, och det blev jag också fast mest arg. När vi gått en bit ser jag bilen köra ut ur området och hon hoppar på bussen som skall ta henne hem. Hoppas att hon kom hem ordentligt.

När jag väl är i Centrum slinker jag in kosmetikaaffären för att köpa mig en mascara inser att mitt betalkort är borta när jag skall betala. Blir helt kallsvettig innan jag kommer på att jag minuten innan hade varit inne i kiosken för att köpa tuggummi (min nya drog istället för cigaretter) och glömt kortet i kortläsaren. Paniken är fullständig och slänger mig ut ur affären och in i kiosken för att höra om jag glömt mitt kort där. Och mycket riktigt så hade jag det, kassörskan känner igen mig och ger mig mitt kort.

Lättad går jag ut ur kiosken och springer på en gammal träningskompis. Sa att jag saknade honom i söndags då det var gradering, han mumlade något ohörbart till sitt försvar. Vi båda har inte varit speciellt flitiga på att träna nu under hösten och lovade varandra att öva på både tekniker och kator efter varje träningspass under våren så vi klarar sommarens gradering.

Nu kände jag att jag va rätt trött efter allt som hänt på min promenad från skolan så jag ville lyxa till det med en liten stund i solariet. Ringer gymmet som har solarium för att boka tid, får en tid och 10 min senare ligger jag i solariet och somnar nästan in. När jag solat klar och fixat till mig springer jag på en ”mamma” en förälder från den tiden jag jobbade på fritidshem/skola. Vi småpratade och jag frågade hur det var med hennes son. On berättade att han satt nere i entrén och väntade. När han såg kom han fram och jag fick en bamsekram. Sist jag såg honom var han 9 år och nu i dag är han 18 år. Han hade växt upp och blivit en riktigt stilig kille. Den killen kommer att krossa många hjärtan.

När vi pratat en stund var det dags för mig att gå hem. Tar upp mobilen och ser att jag har ett kuvert i fönstret. Jag hade fått ett meddelande från ett oväntat/otippat håll, men blev otroligt glad. Ler när jag läser samtidigt som jag försöker svara något bra i kylan med stela fingrar.

Men vad fasiken ska jag prata om i morgon? Om pappans rätt? Ska jag läsa upp någon dikt jag har skrivit? Eller ska jag prata om hur jag grubblar på att komma på vad jag ska prata om? Eller hur jag tycker att vi vanligt dödliga kan minimera lågkonjunkturen?